I may not be there yet, but I´m closer than I was yesterday

Igår sa jag upp mig som biträdande butikschef på Thomas Sabo för att gå tillbaka till vanlig säljare på Dressmann. Jag älskar när det händer saker, jag älskar mina Dressmann kollegor och framför allt älskar jag att sälja, det är vad som ger mig mina endorfinkickar i vardagen och på Thomas Sabo fick jag inte det. Mina kollegor motiverar/ pushar mig till att bli bättre samtidigt som jag har sjukt kul på jobbet och Dressmann som företag ger mig verktygen för att hålla mig motiverad. Thomas Sabo är inte ett lika stort eller välutvecklat företag och jag fick lära mig det genom att chansa och våga ta steget, men jag är fortfarande glad över att jag provade. 
 
Mina kära kollegor må mobba mig, jag kommer få äta upp detta om och om igen, men det är okej, för jag vet att de gör det med kärlek. 
 
Det känns hur som helst som rätt val och galet skönt att faktiskt ha gjort det!